Recension: Darjeeling Limited

Trots att jag är ett hängivet fan av Wes Andersson tog det mig ända tills nu med att se hans senaste verk Darjeeling Limited. Rent estetiskt knäcker denna film. Vilka magiska miljöer och fantastiska scener. I Behind the Scenes får man se vilket otroligt hantverk de lokala konstärerna har gjort för scenografin. Själva tåget som filmen till största del utspelar sig på är ett rent konstverk - både inuti och utanpå. Allting är genomtänkt in i minsta detalj. Och jag bara måste nämna de snygga resväskorna som Marc Jacobs gjort tillsammans med Louis Vuitton. Som sagt fingertoppskänsla helt igenom.

Förutom de otroliga miljöerna känns rollvalen helt perfekta. Bröderna som filmen handlar om gestaltas självklart av Owen Wilson. Jason Schwartzman känns handplockad av Roman Coppola som har skrivit historien tillsamman med Wes. Jason spelade som bekant i syrran Sofia Coppolas Marie Antoinette. Adrien Brody känns superoväntat självklar. Konstellationen är helt perfekt.

Missa inte den 13 minuter långa prologen Hotel Chevalier. Många sköna detaljer och repliker. Jason Schwartzman och Natalie Portman är ett otroligt kompatibelt kärlekspar. Liksom Darjeeling Limited är musiken en central punkt och valen är alltid genomtänkta och klockrena.

Summan av kardemumman är att det alltid är en fröjd att se en Wes Anderson film. De återkommande skådespelarna och karaktärerna som Bill Murray och Anjelica Huston ger känslan att återse sin familj. Vet inte om det är en tanke eller om det bara är därför att de (Wes och skådisarna) gillar varandra så mycket. Antagligen det senare.

Det här blev då en väldigt snurrig recension. Som ni kanske förstår är jag alldeles uppspelt och uppslukad. Det är inte så ofta som man får nöjet att de en inspirerande och bra film. Se den är min enda uppmaning och missa för guds skull inte alla de fantastiska detaljerna.